Ännu en natt

när jag sitter vid datorn, efter att ha legat och stirrat i taket i två timmars tid. Jag kan inte sova, det är bara så. Har testat alla mina knep, och de är många vid det här laget. Men just nu hjälper ingenting. Imorgon ringer jag vårdcentralen, så här tänker jag inte ha det.

Fler funderingar

Varför sitter jag och hoppas på nya blogginlägg, mejl och nya kommentarer på Facebook klockan två på natten? Då sover alla kloka människor. Och Trollmor sitter vid datorn och funderar över varför ingen hör av sig. Ack ja...

En fundering bara

Ibland ser man annonser om arkitektritade hus. Min stilla undran är vem som ritar övriga hus på marknaden, om dessa inte är ritade och konstruerade av arkitekter. Finns det en marknad för lärar-ritade hus? Eller chaufförs-ritade? I så fall kanske det finns en bransch att slå sig in i -Trollmorsritade hus borde slå, kan man tycka.

Fast egentligen tycker jag alla hus borde vara ritade av lokalvårdare, hemma-kockar och småbarnsföräldrar. Så de blev någorlunda användbara, med kök, badrum och förvaringsutrymmen som fungerar. Och inte bara en galen arkitekts våta dröm om möjligheten att få till så många oanvändbara vinklar som möjligt...

Psykologisk finess?

Nyss hemkommen efter ett nästan fyra timmar lång akutbesök med Troll funderar jag litet över barnläkares utbildning. Hur mycket psykologi har man läst eller förstått om man föreslår att ett sjukt och ledset barn ska sova utan sitt gosedjur? "Man kan ju byta det mot något annat" tyckte den unga läkaren, som plötsligt fick för sig att Trollets astma berodde på sälen Selma. "Något utan päls, alltså", fortsatte den kloka barnläkaren.

Japp, när man har ett sjukt och ledset och trött barn som inte sovit en blund fast klockan är över fyra - då plockar man bort gosedjuret och ersätter det med en dalahäst. Check.

Halmstrån

Det är mycket nu. Ofantligt mycket. Och inte mycket av det är roligt. Eller för att vara uppriktig - inte ett skit är roligt. Det handlar om små sjuka barn och sjuka äldre släktingar, ett jobb som knäcker mig långsamt men säkert, en ekonomi som är mer än lovligt urusel och mycket, mycket annat.

Ett litet ljus i mörkret var att jag efter stora svårigheter lyckats pilla loss tillräckligt med pengar för att fara på en mycket, mycket efterlängtad fest. Biljetterna är bokade och betalda, barnvakten bokad. Och festen byter datum. Det var halmstrået som knäckte den här kamelen, var det.