att det infällda horoskopet inte innebär att det är några romanser på gång. Icke det minsta. Endast en viss drift med min egen oförmåga till romantik. För som ett ex och jag konstaterade arla i urtid, då vi båda författade massa texter: Lättaste sättet att skilja texterna åt var slutet. Pussades de var det exets. Dog de var det jag. Och ju mer tragiska dödsfall eller olyckshändelser jag fick till - ju nöjdare var jag. Exet ville att de skulle få varandra på slutet och helst få ett antal rara barn. Jag skrattade rått, och lät kvinnan dö i barnsäng, barnen i pesten och mannen bli tokig.
Jo, det finns visst något som heter romantik i vissa stammar. Måtte vara ett annat släkte än mitt, det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar