Bortskämd!

Då och då talas det om vikten att inte skämma bort sitt barn när det gäller mat. Inte laga särskilda rätter, duka fram och duka av, muta med glass och andra påfund föräldrar kan ta till när de små blåvägrar precis allt som ställs fram. I Trollfamiljen är vissa dock bortskämda när det gäller mat. Grymt bortskämda. Nej, inte Trollet. Trollmor. Trollmor är den mest mat-bortskämda föräldern i detta land. I dag serverades en enkel älgskavsgryta (älgskav, lök, vitlök, svamp, havregrädde, kryddor) med kokt potatis och råa morotsbitar. Gott, men inte märkvärdigt.

Trollet åt och åt och åt, och utbrast slutligen: "Mamma, det var nog det godaste jag någonsin ätit!" (Har jag sagt att hon är verbal, det lilla livet?) Och det hade ju varit enormt smickrande, från vem som helst. Men så utbrister Trollet ofta, om inte varje vecka, så nästan. Och i stort sett dagligen kommer det en kommentar om hur god maten är, och att det är mycket godare hemma än på dagis. Men ungen äter på dagis också. Och hos mormor och morfar. Hon tycker helt enkelt om mat, vällagad mat, med mycket smak. Det har hon alltid gjort, i alla fall sedan hon slutade skratta högt åt potatisen - det var mycket konstig mat tyckte ett nyfått troll.
Kan tilläggas att Trollet däremot inte uppskattar menlös mat, eller s.k barnmat. Mat ska smaka. Och visst, det finns saker hon inte äter. Och sådant hon inte äter mycket av. Men det mesta är bara gott.

Då är det ju inte svårt att laga mat. När nästan allt som sätts fram smakar bra, och uppskattas. Då blir man som förälder gränslöst bortskämd. Och jag kan ärligt talat leva med det!