Råkade kasta en blick ut genom fönstret, när Barnet och jag satt och tittade på lördagsfilm - och fick en lättare chock. Utanför stod:
- En polisbil, modell piket, med fyra poliser
- En ambulans, med inte mindre än fyra sjukvårdare
- En bil från bostadsbolaget, med tillhörande fastighetsskötare
- En Securitasbil med två väktare
Det mest spännande i det hela är att det enda jag hört var en duns och litet springande steg i trappen, dvs inte värre än vad som hörs varje kväll, nu när folk måste ut i trapphuset för att hämta vatten och ner på gården för att så att säga göra sig av med annat vatten. Och jag är full av nyfikenhet förstås: Varför fyra sjukvårdare och lika många poliser? Och vad gjorde bostadsbolaget här en lördagskväll? Det är ju inte som de dykt upp vid tidigare händelser i huset... Och vilken granne var det som fick äran av alla dessa besökare ikväll?
Men huvudsaken är att det var tyst i vår del av huset!
Visar inlägg med etikett dokusåpor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dokusåpor. Visa alla inlägg
lördag 31 mars 2012
onsdag 20 januari 2010
När såpor är verklighet
Jag hävdar alltid att jag inte ser på vare sig dokusåpor eller vanliga såpor, eftersom livet erbjuder mig sådana i rikt mått ändå. Vill jag ha allt vad Big Brother och Robinson ger (utom pengarna då...) öppnar jag bara dörren till trapphuset. Det är dokusåpa så det räcker. Och så det blir över. För nu är det inte ens roligt att skämta om längre. Jag har sovit tolv timmar på tre dygn, och under denna tid dessutom arbetat 10-12 timmar per dag. Jag är trött nu. Trött av sömnbrist och trött på att inte få lugn i mitt eget hem. Trött av, om än inte på, ett arbete som tidvis kräver nästan alla dygnets och veckans timmar, men ändå inte ger rimlig ersättning för detta. Trött på att leva mitt liv i en kaotisk dokusåpa. För TV:s dokusåpor har i alla fall en fördel: eftersom jag inte vill se dem behöver jag bara hålla TV:n avstängd. Dessutom gör de pauser ibland, så man slipper uppleva dem på löpsedlar och i fikarum. Dokusåpor i verkliga livet har inga avstängningsknappar. Och de gör aldrig uppehåll och tar aldrig slut. Och jag är trött.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)