http://www.youtube.com/watch?v=hnzHtm1jhL4
Det här är en favorit. En verklig favorit. Och dessutom råkar det vara precis så det känns, just nu.
Grannarna stökar i trapphuset ikväll, rätt oavbrutet. Igår hade någon raring kastat in en vattenballong genom brevlådan, på post och dörrmatta. På jobbet "upplyste" en av kollegerna idag chefen och oss andra om att bara var hen som arbetade på rätt sätt, och att hen minsann försökt lära oss andra, men att vi varken kunde eller ville förstå. En ramsa hen för övrigt kör litet titt och tätt... Var och en små enkla irritationsmoment, men tillsammans känns det som för mycket just nu.
Jag lovar att bli snäll igen om några dagar, och glädjas åt alla underbara vänner jag har, åt världens finaste Troll och åt att solen stundom skiner. Men just ikväll tänker jag sjunga på denna lilla melodeja och få vara trött och arg och less och ledsen. Får jag tjura färdigt kommer jag snart ut på andra sidan. Annars är risken stor att det blir precis som i sången, och jag hamnar på the Funny Farm.
lördag 29 maj 2010
onsdag 26 maj 2010
Sova, sova...
Sömn är just nu en akut bristvara. Antingen sover Trollet oroligt och sparkar Trollmor trehundratolv gånger under en natt, eller också vaknar jag av led- och muskelvärk, för första gången på evigheter. Och grannarnas underbara göranden och låtanden bidrar inte precis till en lugn och sövande atmosfär. I går kväll var det olika former av mild kalabalik från 18.00 till 00.30. Från olika håll, och i korta sekvenser, så det gick knappast att ringa störningsjouren. Polisen ringde jag dock, när granne J och hans mor slogs. Eller ja, jag kan ju inte garantera att det var mor och son som bråkade, det kan ha varit någon av sonens glada kamrater också...
Och jag vet ju att led- och muskelsmärtorna blir värre av att jag inte får sova, eller snarare, att de kommer sig av trötthet. Som i sin tur kommer sig av att jag inte kan koppla av, eftersom det alltid händer något. De nätter det är tyst är jag så trött att kroppen bokstavligen sprängvärker, och då blir det ju inte heller mycket sömn.
Så nu har jag fattat ett beslut. Det blir två Uppsalaresor i juni, med största sannolikhet. För att jag ska få sova hela nätter. Det blir både roligare och billigare än att ta in på hotell, och bättre sömn dessutom. Men milt vansinnigt att man ska behöva åka 30 mil hemifrån för att få sova. Världen är galen. Och som vanligt är den som mest galen där jag finns...
PS Kom just på att idén förmodligen faller. Det funkar troligtvis inte att ta med Troll första helgen. Och gammeltroll jobbar. Så det lär bli ytterligare en helg i huset från helvetet. Istället för en helg i goda vänners lag och litet välbehövlig sömn. Nåja, det är snart sommar. På sommaren får man sova. I ett annat hus. I en annan stad.
Och jag vet ju att led- och muskelsmärtorna blir värre av att jag inte får sova, eller snarare, att de kommer sig av trötthet. Som i sin tur kommer sig av att jag inte kan koppla av, eftersom det alltid händer något. De nätter det är tyst är jag så trött att kroppen bokstavligen sprängvärker, och då blir det ju inte heller mycket sömn.
Så nu har jag fattat ett beslut. Det blir två Uppsalaresor i juni, med största sannolikhet. För att jag ska få sova hela nätter. Det blir både roligare och billigare än att ta in på hotell, och bättre sömn dessutom. Men milt vansinnigt att man ska behöva åka 30 mil hemifrån för att få sova. Världen är galen. Och som vanligt är den som mest galen där jag finns...
PS Kom just på att idén förmodligen faller. Det funkar troligtvis inte att ta med Troll första helgen. Och gammeltroll jobbar. Så det lär bli ytterligare en helg i huset från helvetet. Istället för en helg i goda vänners lag och litet välbehövlig sömn. Nåja, det är snart sommar. På sommaren får man sova. I ett annat hus. I en annan stad.
tisdag 25 maj 2010
Den stolta moderns dilemma eller Life, Universe and Everything
Det är roligt att ha ett begåvat barn. Det är ännu roligare att ha ett nyfiket och vaket barn, som verkligen undrar över hela vida världen. Det är alldeles enormt roligt att vara mamma till ett Troll, som på allvar förutsätter att Trollmor tar hennes frågor och undringar på allvar och gör sitt bästa för att besvara dem.
Men det är inte helt lätt. Igår var Trollet med på möte med dem som står på valsedeln inför kommunvalet i Byn. Det var inte odelat roligt, tyckte Troll. Men det fanns spännande affischer att läsa på, så det gjorde Troll. Noggrannt stavade hon sig fram till: "Riv muren. Befria Palestina".
"Mamma, vad betyder befria? Vad är det för en mur? Vem är Palestina? Varför är det en mur där? Vilka har byggt muren?" var de första frågorna... Så Trollmor fick lova att förklara Israel-Palestinafrågan på väg hem. Och jo, Trollmor förklarade så gott en enkel Trollmor kan, en fråga som varken har enkla förklaringar eller enkla svar. För med vissa Troll fungerar inte "det förstår du när du blir större". Det är bara att bita ihop tänderna, svära lätt över tidig läskunnighet och förklara.
Idag är det "Towel Day" och "Geek Pride Day". Som den stolta nörd Trollmor är finns förstås handduken med. Men Troll undrar ju även över sådant. Så Trollmor berättade, väldigt, väldigt kortfattat om en spännande bok som heter "Liftarens guide till galaxen". Varvid Trollet utbrister: "Mamma, du ska berätta HELA den! Ikväll!"
Som sagt, jag är en stolt mor till ett begåvat barn. Ett barn som läser, undrar över världen och som har en ganska säregen smak när det gäller berättelser. Det är bra saker, alltsammans. Men det gör onekligen en Trollmor ganska trött. Någon som vill komma och berätta om "life, universe and everything" för ett nyfiket Troll? Jag lovar att det är en intressant syssla. På heltid.
Men det är inte helt lätt. Igår var Trollet med på möte med dem som står på valsedeln inför kommunvalet i Byn. Det var inte odelat roligt, tyckte Troll. Men det fanns spännande affischer att läsa på, så det gjorde Troll. Noggrannt stavade hon sig fram till: "Riv muren. Befria Palestina".
"Mamma, vad betyder befria? Vad är det för en mur? Vem är Palestina? Varför är det en mur där? Vilka har byggt muren?" var de första frågorna... Så Trollmor fick lova att förklara Israel-Palestinafrågan på väg hem. Och jo, Trollmor förklarade så gott en enkel Trollmor kan, en fråga som varken har enkla förklaringar eller enkla svar. För med vissa Troll fungerar inte "det förstår du när du blir större". Det är bara att bita ihop tänderna, svära lätt över tidig läskunnighet och förklara.
Idag är det "Towel Day" och "Geek Pride Day". Som den stolta nörd Trollmor är finns förstås handduken med. Men Troll undrar ju även över sådant. Så Trollmor berättade, väldigt, väldigt kortfattat om en spännande bok som heter "Liftarens guide till galaxen". Varvid Trollet utbrister: "Mamma, du ska berätta HELA den! Ikväll!"
Som sagt, jag är en stolt mor till ett begåvat barn. Ett barn som läser, undrar över världen och som har en ganska säregen smak när det gäller berättelser. Det är bra saker, alltsammans. Men det gör onekligen en Trollmor ganska trött. Någon som vill komma och berätta om "life, universe and everything" för ett nyfiket Troll? Jag lovar att det är en intressant syssla. På heltid.
Liten blir stor
Helt plötsligt har jag ett nytt Troll därhemma! En superstor tjej, kaxig som få, och med glugg i munnen. Tänk att en enda liten framtand kan göra sådan skillnad. Trollet har tappat de nedre framtänderna tidigare, men då dök de nya upp direkt, så det syntes egentligen aldrig. Men nu så. Igår plockade dagisfröken ut en mycket lös framtand uppe, och Troll stoltserar med en präktig glugg och tycker det är underbart att inte kunna säga "s". Helt plötsligt har jag ett stort Troll, inte det minsta av Trollmors lillpyre längre. Småbarnet är borta, och i hennes ställe finns ett nästan-skolbarn. Det är en märklig förvandling, som självklart gått successivt, men som plöstligt manifesteras i denna enda tappade tand.
Och naturligtvis i det stora steget att vi idag besökte skolan för första gången. Troll fick sin fadder tilldelad, de fikade och lekte, medan vi föräldrar fick information av kommande lärare och fritidspersonal. I höst börjar Trollet barnskolan/sexårs/förskoleklass eller vad det nu kallas på olika håll. Lilla Trollet är nu ett ganska stort Troll. Och hon längtar. Att gå tillbaka till dagis efter skolbesöket var närmast smärtsamt. Det känns bra. Skolan blir något att längta till, något som barnen känner till och har fått nosa på. Tillräckligt bekant för att det ska finnas en viss trygghet, tillräckligt nytt för att det ska vara spännande.
Vad Trollmor tycker och tänker om detta? Att livet går vidare och att det är bra. Allt har sin tid, står det i Predikaren, och så är det. Nu är snart dagis- och småbarnstiden slut för Trollet, och Trollmor är inte längre småbarnsmamma, utan mamma till ett skolbarn. Det är bra, det. Att Troll växer och att Trollmödrar växer. Så är livet. Och det är gott.
Och naturligtvis i det stora steget att vi idag besökte skolan för första gången. Troll fick sin fadder tilldelad, de fikade och lekte, medan vi föräldrar fick information av kommande lärare och fritidspersonal. I höst börjar Trollet barnskolan/sexårs/förskoleklass eller vad det nu kallas på olika håll. Lilla Trollet är nu ett ganska stort Troll. Och hon längtar. Att gå tillbaka till dagis efter skolbesöket var närmast smärtsamt. Det känns bra. Skolan blir något att längta till, något som barnen känner till och har fått nosa på. Tillräckligt bekant för att det ska finnas en viss trygghet, tillräckligt nytt för att det ska vara spännande.
Vad Trollmor tycker och tänker om detta? Att livet går vidare och att det är bra. Allt har sin tid, står det i Predikaren, och så är det. Nu är snart dagis- och småbarnstiden slut för Trollet, och Trollmor är inte längre småbarnsmamma, utan mamma till ett skolbarn. Det är bra, det. Att Troll växer och att Trollmödrar växer. Så är livet. Och det är gott.
lördag 22 maj 2010
Vad är lyckan värd?
Det undrar jag varje gång. Varje gång jag tillbringat några dagar med de finaste människor jag känner, på den plats där jag hör hemma. För varje gång gör det lika ont efteråt. Lika ont att veta att nu dröjer det veckor, kanske månader, kanske ännu längre, innan jag får vara med igen. Innan jag får träffa några av dem som, näst Trollet och gammeltroll, betyder mest för mig. Veckor och månader, när jag i princip bara träffar Troll och gammeltroll utanför jobbet. Veckor, där fredag och lördag bara betyder att det är färre personer inloggade på Facebook. Veckor där ensamheten skär öppna sår i min själ.
Det gör ont i vanliga fall, men efter en så lyckad helg som den förra gör det mer ont än annars, ibland närmast outhärdligt. Det är ibland lättare att helt leva utan tillhörighet, än att få smaka den en stund, för att sedan åter vara ensam. Lättare, men inte bättre. För trots allt är lyckan, den korta men underbara, värd detta. Värd all längtan och all smärta. Värd de tårar jag alltid fäller på vägen bort från den plats där jag hör hemma, på väg till den plats där jag bor. Ni är värda detta, vänner. Var ni än finns.
Det gör ont i vanliga fall, men efter en så lyckad helg som den förra gör det mer ont än annars, ibland närmast outhärdligt. Det är ibland lättare att helt leva utan tillhörighet, än att få smaka den en stund, för att sedan åter vara ensam. Lättare, men inte bättre. För trots allt är lyckan, den korta men underbara, värd detta. Värd all längtan och all smärta. Värd de tårar jag alltid fäller på vägen bort från den plats där jag hör hemma, på väg till den plats där jag bor. Ni är värda detta, vänner. Var ni än finns.
tisdag 18 maj 2010
Nu är det kokta fläsket stekt!
eller "Avsnitt sjuhundraelva - med Trollmor som aktör..."
Idag deltog faktiskt Trollmor i dokusåpan, annat än i rollen som snäll kurator/vårdare/dumbom. Istället agerade Trollmor som ytterst förbannad granne!
Litet efter fem ryckte det i dörren, så Trollmor kikade ut. I trapphallen irrade granne E, den söta lilla dementa dam som bor under oss. Hon hittade inte hem, visste inte riktigt var hon var, var rädd och skakade i hela kroppen. Det visade sig att granne I, mannen som hatar hemtjänst och utnyttjar grannar, hade dykt på henne och krävt att hon skulle komma in och bädda hans säng. Hon vågade inte säga nej, men nu hittade hon inte hem, visste inte i vilken lägenhet hon varit, och var vettskrämd.
Precis då tittade granne I ut, eftersom granne E tappat sina nycklar hos honom. Trollmor tog nycklarna i handen, och sade ytterst bestämt att "I fortsättningen låter du E vara, du begär inte hjälp från henne mera!" Sedan följde jag förstås E hem, vi tog hissen där hon knappt orkade stå. Turligt nog var hemtjänstpersonal i hennes lägenhet - de undrade förstås vart hon tagit vägen... Trollmor meddelade det inträffade, i en rätt bestämd ton, varvid hemtjänsttjejen blev lika arg hon, och ringde upp sina chefer. Därefter gick Trollmor och ringde bostadsbolaget, för nu var Trollmor liksom litet irriterad. Typ.
När telefonsamtalet var avklarat tittade Trollmor ut i trapphallen. Vi har inte precis säkerhetsdörrar i huset, det hörs rätt bra genom dem. Så vad Trollmor hörde var granne I, som larmade hemsjukvården (jo, han har larm, det används i sådana här fall).
"Grannarna bara skäller på mig och är elaka. Jag bara bad en granne hjälpa mig litet och då kom det en grannfru och bara skrek åt mig" klagade den stackars mannen. Livet är humor, under stundom...
Men granne A, han som eldar och skriker, flyttade idag! Och granne K, den med eget apotek och indrivningsverksamhet, flyttar 1 augusti. Han sade självmant upp kontrakten efter senaste Securitasbesöket i huset (som inträffade när Trollmor var på sin lyxsemester, tack och lov). Så nu är det två blådårar mindre i huset, nu har vi bara resten kvar. Och tro mig, granne I ligger risigt till nu. För det är en sak att be om hjälp av en stark och bestämd Trollmor. Men ger man sig på gamla, rädda och dementa grannar - då är verkligen det kokta fläsket stekt.
Och om man som inträffat vid ett par tillfällen dessutom är genuint jobbig mot litet Troll... ja, ni kan ana. Att skämta om att få låna ett gosedjur är helt ok, om det görs på rätt sätt, att skämta om att ta det är inte lika roligt. Och när repliken lyder "Jag ska sova i din säng i natt, det har din mamma lovat mig", då är det bara obehagligt, äckligt och riktigt skrämmande.
Idag deltog faktiskt Trollmor i dokusåpan, annat än i rollen som snäll kurator/vårdare/dumbom. Istället agerade Trollmor som ytterst förbannad granne!
Litet efter fem ryckte det i dörren, så Trollmor kikade ut. I trapphallen irrade granne E, den söta lilla dementa dam som bor under oss. Hon hittade inte hem, visste inte riktigt var hon var, var rädd och skakade i hela kroppen. Det visade sig att granne I, mannen som hatar hemtjänst och utnyttjar grannar, hade dykt på henne och krävt att hon skulle komma in och bädda hans säng. Hon vågade inte säga nej, men nu hittade hon inte hem, visste inte i vilken lägenhet hon varit, och var vettskrämd.
Precis då tittade granne I ut, eftersom granne E tappat sina nycklar hos honom. Trollmor tog nycklarna i handen, och sade ytterst bestämt att "I fortsättningen låter du E vara, du begär inte hjälp från henne mera!" Sedan följde jag förstås E hem, vi tog hissen där hon knappt orkade stå. Turligt nog var hemtjänstpersonal i hennes lägenhet - de undrade förstås vart hon tagit vägen... Trollmor meddelade det inträffade, i en rätt bestämd ton, varvid hemtjänsttjejen blev lika arg hon, och ringde upp sina chefer. Därefter gick Trollmor och ringde bostadsbolaget, för nu var Trollmor liksom litet irriterad. Typ.
När telefonsamtalet var avklarat tittade Trollmor ut i trapphallen. Vi har inte precis säkerhetsdörrar i huset, det hörs rätt bra genom dem. Så vad Trollmor hörde var granne I, som larmade hemsjukvården (jo, han har larm, det används i sådana här fall).
"Grannarna bara skäller på mig och är elaka. Jag bara bad en granne hjälpa mig litet och då kom det en grannfru och bara skrek åt mig" klagade den stackars mannen. Livet är humor, under stundom...
Men granne A, han som eldar och skriker, flyttade idag! Och granne K, den med eget apotek och indrivningsverksamhet, flyttar 1 augusti. Han sade självmant upp kontrakten efter senaste Securitasbesöket i huset (som inträffade när Trollmor var på sin lyxsemester, tack och lov). Så nu är det två blådårar mindre i huset, nu har vi bara resten kvar. Och tro mig, granne I ligger risigt till nu. För det är en sak att be om hjälp av en stark och bestämd Trollmor. Men ger man sig på gamla, rädda och dementa grannar - då är verkligen det kokta fläsket stekt.
Och om man som inträffat vid ett par tillfällen dessutom är genuint jobbig mot litet Troll... ja, ni kan ana. Att skämta om att få låna ett gosedjur är helt ok, om det görs på rätt sätt, att skämta om att ta det är inte lika roligt. Och när repliken lyder "Jag ska sova i din säng i natt, det har din mamma lovat mig", då är det bara obehagligt, äckligt och riktigt skrämmande.
måndag 17 maj 2010
Semester för Trollmammor
Tänk er:
* Mer sammanhängande sömn på två nätter än vad man brukar få på en vecka
* Alla mål mat serverade vid bordet
* Gott vin till maten
* Inte en tallrik att diska
* Perfekt uppassning - be om en mugg te och den står på bordet så fort det bara går
* Den underbara lyxen att få vara ifred på toaletten!
* Frisk luft, grönska, sol, härliga vandringar (och en aning regn....)
* Vänner överallt, underbara vänner
Rätt gissat, Trollmor har haft lyxsemester. Inte på hotell. Inte på något lyxigt spa eller på en kryssning. I skogen. I ett tält, på en renfäll, under en mängd filtar. Med maten lagad över öppen eld (fast inte av mig, hurra, hurra!). Där toaletten är stång över grop, och där vandringarna företas med rustning och svärd i oländig terräng och på lerig mark.
För mig är detta mer semester än alla lyxhotell i världen. Att få äta enrisrökt gädda i en paviljong är mer värt än cour de filet på en restaurant. Att lägga sig på en renfäll med en mantel över ansiktet ger skönare sömn än de finaste sängar. Att klättra i moras och över hällar är bättre motion än alla gym. Och att avrättas, falskeligen anklagad för förräderi, av den man litade mest på kan vara det mest spännande och underbara som finns. Om man rollspelar. Om man är på äventyr. Om man semestrar i den bästa av världar med de bästa av människor. Om man helt enkelt gör ett nytt besök i Erborigien.
* Mer sammanhängande sömn på två nätter än vad man brukar få på en vecka
* Alla mål mat serverade vid bordet
* Gott vin till maten
* Inte en tallrik att diska
* Perfekt uppassning - be om en mugg te och den står på bordet så fort det bara går
* Den underbara lyxen att få vara ifred på toaletten!
* Frisk luft, grönska, sol, härliga vandringar (och en aning regn....)
* Vänner överallt, underbara vänner
Rätt gissat, Trollmor har haft lyxsemester. Inte på hotell. Inte på något lyxigt spa eller på en kryssning. I skogen. I ett tält, på en renfäll, under en mängd filtar. Med maten lagad över öppen eld (fast inte av mig, hurra, hurra!). Där toaletten är stång över grop, och där vandringarna företas med rustning och svärd i oländig terräng och på lerig mark.
För mig är detta mer semester än alla lyxhotell i världen. Att få äta enrisrökt gädda i en paviljong är mer värt än cour de filet på en restaurant. Att lägga sig på en renfäll med en mantel över ansiktet ger skönare sömn än de finaste sängar. Att klättra i moras och över hällar är bättre motion än alla gym. Och att avrättas, falskeligen anklagad för förräderi, av den man litade mest på kan vara det mest spännande och underbara som finns. Om man rollspelar. Om man är på äventyr. Om man semestrar i den bästa av världar med de bästa av människor. Om man helt enkelt gör ett nytt besök i Erborigien.
söndag 9 maj 2010
Sy, sy, sy...
Snart är det dags att springa runt i skogen igen. Och varje gång undrar jag samma sak: Varför är det så omöjligt att sy något i tid? Jag har haft fyra månader på mig - nu kryper jag runt på golvet och klipper ut delar till en kjortel. I sista minuten. Som vanligt. Enda trösten är att jag lär bli klar. Som vanligt. Och att det på något vis har sin charm att inte bryta gamla vanor...
söndag 2 maj 2010
Debut
Trollmor har debuterat som förstamaj-talare. Tredjetalare visserligen, men Trollmor är mycket stolt. Och nöjd. Lokalpolitik är inte mindre viktig än rikspolitiken, och det var oerhört roligt att få säga det jag tror på och arbetar för så det hördes. Jag säger som Kalle Dussin: "Detta ska hädanefter vara min musik".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)