Försvara sin manlighet?

Som bekant tycker Trollmor att det där med statiska könsroller är rätt daterat. För att uttrycka sig vänligt. Det tycker nu inte alla... I förra veckan skulle Trollet på utflykt med dagis. Bara de stora barnen, de som ska börja skolan till hösten, och alla tre fröknarna. De andra barnen var just denna dag utplacerade i andra grupper, och även frukosten åts med bara storbarnen kring bordet. När Trollet anlände fanns där tre andra barn, de två övriga skulle ansluta något senare. Fyra barn kring bordet, alltså, och just då två fröknar.

Samtidigt med Trollet anlände ytterligare ett barn. Med pappa. Pappan kastade en blick runt bordet, och måste blivit alldeles förskrämd. Där satt tre flickor (pappans dotter inräknad), två kvinnliga fröknar och en pojke. Och så fanns ju Trollmor där, även hon kvinna.Varvid pappan omgående vände sig till pojken och sade:
"Oj, nu får du verkligen hålla reda på flickorna så de inte springer som yra höns på utflykten".

Jag ska inte nämna vad jag tycker om pappans sätt att nedvärdera sin egen dotter. Men hur ser man på sin egen mansroll när man måste vädja till ett barn på knappa sex för att få stöd i sin manlighet? Det var så tydligt att pappan behövde vända sig till en annan man för att inte tappa sin egen mansroll, och jag kan inte tycka annat än att en sådan man borde fundera både en och två gånger över hur han ser på sig själv. Till och med innan han funderar över vilken syn han har på sitt eget barn.