Driftstopp

"För dagen är det driftstopp i mitt snilles diktmaskin..." skaldade Tage Danielsson. Nu är jag inget snille, och så mycket diktmaskin är jag väl inte heller. Men driftstopp är det, eller kanske snarare tekniska störningar. Det enda jag har att ventilera är fortfarande en fot, Barnets ilska och sorg, och min egen frustration. Och just nu orkar jag inte vara så öppen med våra känslor här, som jag kanske skulle behöva vara för att få ur mig det hela. Men det handlar om fler än mig, och Barnets känslor ska inte behöva figurera öppet utan att hon har koll på det. Och mina tankar och känslor är så nära förknippade med hennes nu att det blir svårskrivet.

Så i brist på egna ord citerar jag några rader ur en sång jag tycker mycket om:
"Det vilar nåt vemodigt över en söndag, i synnerhet när det är höst.
Man känner sig litet ur spel, inte vore det fel med nån form utan tröst"
(Svenne Rubin - av allt tänkbart)

Nu är det inte höst. Men annars stämmer det.