Det var inte så allvarligt som befarat, tack och lov. Ett skrämskott, och måhända en chans att vissa närstående tar det liiiitet lugnare i fortsättningen. För Trollmor är liksom inte ensam om det där att bränna sitt ljus i båda ändar.
Men det gick bra, det var inte så illa som vi trodde och fick besked om, och jag är så oerhört tacksam för det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar